Goomba kände att det var lite tyst och tråkigt för, vad jag gissar, två-tre timmar sedan och bestämde sig för att råda bot på sitt uttråkade tillstånd genom att hitta ett antal plastförpackningar, ni vet sådan där plast som brukar omfamna nya DVD-filmer, och gemytligt sitta och prassla med dem under sängen. Ett otroligt störande ljud om man planerar att sova, så vi fick helt sonika jaga rätt på de helvetiska plastprodukterna till kattens förvåning. Han undrade förmodligen vad vi gjorde uppe då. Goomba sörjer sina prasselprylar ungefär så lång tid det tar för mig och Sofie att nästan somna om igen. Då finner han sin leksaksmus som låter som en maracas... Toppen.
Nåja, ingen större skada skedd. Alla är vakna och jag känner mig nöjd och glad över att ha hunnit läst lite i Torey Haydens "Spökflickan", mätt i sovrummet inför en ommöblering och fått igång en kanna kaffe innan klockan ens slagit sju på morgonkvisten. Det hör inte till vanligheten.
Idag ska det bli helt tomt på golvet i sovrummet.
Bus, bus och åter bus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar