Luciamorgon

Det här var inte så tokigt. En kopp kaffe, en grön filt och en mysig Marley på benen... Där gick gränsen tyckte hon nu när jag skulle krångla till det och skriva på datorn så hon hoppade in under bordet. Aha, där låg hennes favoritleksak också. En liten, trasig råtta.
  Nåja det är rätt fint ändå. Granen är tänd och likaså snöflingan i fönstret och Luciafirandet är i full gång på tv. Lennart jäkhel berättar emellan sångerna om vem Lucia var och varför vi firar och så vidare. Han har några rätt.
  Visste ni att, något jag tvivlar Lennart vet, Lucia i Italien kommer med presenter till snälla barn. Det är ju helt i sin ordning och är väl inte ovanligt. Lite som Jultomten, Påskharen och Julbocken. Men till elaka barn ger hon kolbitar. Tuff tant. Och sen allt med att inte flyttas av oxar, klara sig oskadd från brinnande bål och den självförvållande förlusten utav ögonen... Hon hade det inte lätt.
 
  Jaha... Nu sjunger Darin på Luciamorgon. Vad i helvete. Men fy fan... Hur ser han ut. Vad trött jag blev att känna mig i kroppen. Här har man tänkt att det skulle vara lite gemytligt att sitta i mörkret och bli inspirerad och så kommer det där kommersialiserade spektaklet och producerar tumörer i hjärnan på mig.

  Nu är han borta men det smutsiga känslan dröjer sig kvar. Jävla Darin.